Dött
Är för det första förbannad på att iprentabletterna är slut när man får bultande huvudvärk på kvällskvisten.
För det andra så har jag ingen koll. Vete tusan vad jag pysslar med, men tydligen så är det fel. För jag vet varken ut eller in, alltid så blir det fel. Försöker man för mycket så blir det fel, försöker man för lite blir det ännu sämre. Säger jag det så blir det fel, säger jag något annat så blir det fel.
Och jag börjar bli less på att göra fel. Vara fel. Jag vill göra rätt. Men hur?
Och nej, det här var inget jag-ber-om-sympati-inlägg så känn ingen press att skriva "åååh gumman så är det inte alls" kommentarer. Jag behövde bara få ur mig det. Och bloggen får ju som alltid ställa upp när man inte vet vart man kan vända sig.
Pictures
Fler bilder kommer!
Höstlov
Sitter i skrivande stund i soffan i Fjärtis och vilar min ömmande kropp.
I tisdags gjorde mamma och jag en av våra traditioner och åkte till västerås och shoppade. Först tåg in till Västerås ventrum och shoppade, sen buss ut till hälla, gick runt i 25 timmar kändes det som och sen Ikea. Såklart så skulle de också börja spöregna när vi åkte hem klockan 8 på kvällen. Inte så jäåttekl att knata hem i det med 5 tunga kassar om vägde 50 kg styck. Tack gode gud för att jag har körkort nästa gång vi åker!
Igår hämtade pappa upp mig klockan 07.00 och då bar det av till Uppsala för att gymma (Därav den ömmande kroppen) på akademiska och sen gjorde jag pappa sällskap under hans dialys i 4,5 h.
Idag blev det att klippa buskar och köra till Enköping och handla. Ska bjuda farmor på middag på lördag!
Imorgon blir det en heldag med mina old- friends med ridning, mat, fotografering, badtunna och film. Kanonis.
Nu ska jag vila en stund till och sen blir det promenad.
Vem sa att lov är till för att vila upp sig?
