Har jag det bra?
Hur ofta har man inte hört "Du har det bra du!" från sina mor eller far-föräldrar, äldre syskon eller liknande som hävdar att det allt var mycket värre förr. Men har man som ungdom NÅGONSIN tagit det på allvar? Inte en chans. man har fnyst åt det och tyckt att det va rena skitsnacket. Jag har väl det ganska jobbigt jag med, med läxor, strul med pojkvän och mensvärk...
MEN. Frågan är: ligger det verkligen en sanning i den evigt uttjatade klyschan om att vi inte vet hur bra vi har det?
Jag och mitt evigt knakande hjärnkontor har funderat mycket på det idag när jag var med pappa till Uppsala.
Klockan halv 7 imorse åkte pappa och jag till uppsala för att han skulle göra dialys. För er som inte vet vad det är så är det när man renar blodet i en maskin genom att blodet pumpas ut genom en slang och in i en annan. Dessa slangar kopplas in i kroppen med nålar som är lika tjocka som en virknål. Och då överdriver jag inte ens med en millimeter! Fastän att pappa sa att de inte gjorde ont så såg jag smärtan i ögonen när sköterskan stack och stack och stack. Därefter satt vi i det lilla rummet i 4 timmar och pappa blev bara tröttare och tröttare.
När vi väl var klara och jag såg pappas numera lila arm tyckte jag såklart jättesynd om honom. Att han är tvungen att genomgå samma grej 3 gånger i veckan i flera år gjorde bara saken ännu värre.
Men då sa pappa såhär: "Visst kan det väl vara lite långtråkigt, men tänk dig dom som måste ligga där i 7 timmar. Usch, vilken tur man haft!"
Han som knappt har en fungerande njure, som har en misshandlad arm, måste rena blodet 15 timmar i veckan och äter ca 125 mediciner varje dag säger alltså att han haft tur.
Ja, det kanske inte är så farligt att man svimmar lite då och då trots allt...
Är det sommarlov nu?
Här har det hunnit bli dammigt sen sist. Men jag har varit upptagen med mami som kom på besök, jobbet, min första körlektion, tågresa till Enköping och midsommar-firande. Idag har jag även hunnit med att lasta ved, övningskört och sprungit. Så nu känner jag mig rätt slut på alla plan.
Energin räcker inte ens till att känna lite glädje över att det är sommarlov nu. Känner mig lika dassig som ett dasslock just nu faktiskt. Saknar mina härliga vänner och pojkvännen, och så har jag börjat svimma igen helt utan anledning. Underligt. Men man ska väl inte klaga, när man har det så bra som jag!
Jag behöver nog lite vila så är det tip top igen, ska ni se.
Vi kör på det. Ciao.
25 min bildöverföring
Så idag var mungiporna för det mesta nedåt och huvudet höll på att sprängas av all (ursäkta mig) jävla bajsmusik som de spelade nonstop.
Så stod det till idag. Men hoppas på att morgondagen blir bättre, när man fått lite mat och vila.
Imorgon ska jag dessutom städa och dona massa för på lördag kommer min mamma! Kan ni förstå detta? SOM jag har längtat! Det ska bara vara hon och jag i hela 5 dagar, och det kommer bli så himla härligt!
Sådär! Nu är bilderna klara! Förlåt för en fjuttig uppdatering men nu måste jag faktiskt sova. Ska bara plugga in öronpropparna!
G'night!
We live, we learn.
Äh, vi kör på damer så länge!
Tredje arbetsdagen idag då! Fotade och filmade beachtouren för ungdomar idag. I 6 timmar. I brännande sol. Det resulterade i ganska många fina bilder men också i en flådd Ellinor. Så nu ligger jag under täcket med solfrossa. Hade det funnits en "ogilla" knapp på min blogg så hade jag bett er alla att trycka på den. Omedelbums!
Men ändå en bra dag måste jag säga! Såklart det var lite långtråkigt ibland eftersom man inte kom nära nog, och så va de ju väldigt varmt, men jag måste ändå säga att mitt sommarjobb måste vara ett av de skönaste som finns ^^
Däremot så håller nog mina jobbkamrater inte med mig just nu, men tjejer, försök se det positiva i det hela! Det blir inte roligare än vad man gör det till ^^
Måste även inlägga att jag saknar min BF (= asfrän förkortning av boyfriend) (= pojkvän på engelska). Nu har det i och för sig bara gått 4 dagar, så lite larvigt jag vet. Men kom igen, grabben gör mig lycklig! Därför har jag rätt att sakna honom. Så deeet så.
Men jag har Tossarna (Mitt nya namn på kattungarna) och Kajsa som sällskap i alla fall. Förundras över hur spännande de tycker allt är. En matta liksom, som ligger still på golvet. Hur rolig är den egentligen? Men det är roligt att titta på dem i alla fall!
Hoppsan. Bror Jocke ringde och det blev visst att jag pratade med honom i 1 ½ timme, he he. Så nu vart jag tröttis. Här får ni några bilder från dagen!
Dagens dag
Vad snackar hon om nu undrar ni säkert. Men det är så att varenda morgon runt 04.00-05.00 så vaknar jag av MJAAAAOOOOOOOOO och PRASSEL PRASSEL DRUNT DRUNT DRUNT. Dessa ljud kommer alltså från Kajsa som skriker på sina ungar som i sin tur leker med diverse prasslande föremål och och får fnatt och jagar varandra genom lägenheten.
ÅHH VA GULLIGT, tänker ni nu.... Men jag lovar er, när man vaknar halv 5 på morgonen, astrött, men inte kan somna om för allt oväsen, och man till och med bygger ett berg med kuddar över huvudet utan att det blir tyst så är det ALLT ANNAT ÄN GULLIGT. Då får man damp :)
Men nu så, kära vänner, så fick jag äntligen ett par öronproppar av Isac, som en skänk från ovan. Äntligen får jag sova!
Jag åkte alltså till Kisa idag, där Isac hämtade upp mig och jag hämtade ut mitt bank-kort, fikade på en brygga och hämtade anställningsbevis och andra viktiga brev.
Sen bar det av hem igen och då grillade jag och Moa innan vi åkte iväg och jobba. Stackars Kajsa var även med om en traumatisk händelse idag då hon av misstag blev klämd i ytterdörren. Stackarn blev alldeles chockad. Så nu har hon fått massa extra mat som tröst.
Vårat jobb idag bestod av att ståpå ett tak och filma en fotbolls match. Ganska kallt, värdelöst och långtråkigt. Men var nog bra att vi fick testa på det innan vi ska filma beachtouren imorgon. Då ska vi även fotografera,vilket jag tror kommer bli jättekul! Får man bara komma tillräckligt nära så kan man nog få en del häftiga bilder.
Det var min dag det! (Väldigt intressant och så, jag vet, men har inget annat på hjärtat just nu tyvärr!)
Nu ska jag äta melon (Som jag förresten inte kan få nog av!) och kolla på film.
Ha en fin kväll allesammans!
Åhh va jag ska sova skönt imorgon!
ROFL
Jag pangade på för fullt och sen mitt bland massa Awww-va-söt- bilder så hittade jag den här. Wtf liksom xD
Who would have thought it figures
Söndag = Seg dag. Så idag passar jag på att föra över bilder till hårdiskar och sånt därnt som man gör på sega dagar. Och däremellan tittar jag lite på X- Files! Jocke sålde en box med alla avsnitt till Martin så vi har lånat några skivor av honom. Himla bra serie tycker jag!
Men på tal om hårddiskar. Jag är i jakt på en ny, förstår ni. Jag vill ha en ganska liten, smidig och lätt hårddisk så att jag alltid kan ha med mig mina bilder. Är inte direkt roligt att släpa runt på tegelstenen jag har nu...
Sen behöver jag en ganska stor också, runt 500GB tror jag. Någon som har ett tips?
Nu den 24:e när jag får första halvan av min lön från sommarjobbet så ska jag nämligen börja införskaffa lite fototillbehör tänkte jag. Grejerna kostar ju en del, men det är helt klart pengarna! Dessutom så vill jag så gärna utvecklas mer och bli bättre, och då krävs det även mer avancerad utrustning.
Fasen, tror jag bestämt mig nu för att jag vill jobba som fotograf, i alla fall just nu. För hur roligt vore det inte att jobba med någonting som jag verkligen brinner för? Fotograferandet är något som jag alltid har med mig, som ligger i tankarna. Jag går runt och ser perfekta motiv, ljusförhållanden och situationer och ser bilderna framför mig innan jag tar dem. Det är en så stor del av mig och det vore så himla roligt att kunna leva på det!
Men för att komma dit måste jag utvecklas enormt mycket, så nu ska jag verkligen satsa på det här!
Nu när många vänner tagit studenten sätter ju tankarna igång om vad fasen man ska göra sen. För jag vägrar att hamna hos arbetsförmedlingen där jag sett så många andra ruttna bort, i princip!
Nae, inte jag minsann!
MEN. Så kommer ju den stora frågan, What to do? Nu har ju jag iofs ett år kvar, men det tåls ju att tänka på...
Så. Någon som vet någon bra utbildning som har med foto/media att göra som är på cirka 1 år, hör av er för tusan!
Här är några av dagens bilder.
Sommarlov
Skolavslutning idag då. Kändes mest, ja, opepp. Sen ställer vi oss alla frågan: Varför anordnar man bingo på en skolavslutning för 18-ÅRINGAR? Why oh why...
På måndag börjar jag jobba, ska bli utbildad tillsammans med tjejerna för att kunna filma för webb-tv. Ska bli intressant. Men det tar vi då!
Nu ska jag ha lite sommarlov först, och det börjar väldigt bra med klassfest ikväll. Ska bli nedrans skoj faktiskt, länge sen man festade med klassen, älskade lilla partyprinsen.
Orkar inte skriva idag. Tänkte bara uppdatera för att liksom.
Gla' sommar på er!
Nya Bettan!
Så himla skarpa och fina bilder,lätt att manövera och ISO't, det ska vi inte prata om!
Är såklart lite ovan såhär i början eftersom jag är van med min Pentax, men det kommer med tiden.
För jag måste faktiskt säga att jag är sjukt nöjd med min nya kamera! Har knappt kunnat lägga vantarna från den sen igår, haha.
Behöver dock en ny modell för Isac och kattungarna börjar tröttna lite he he.
Nu ska jag sätta mig på the balkony en stund så här kommer lite bilder jag hunnit ta än så länge!
Truly you.
Scenario:
Jag träffar min pojkväns alla estetarkompisar.
Ellinors beteende:
Som en potatis.
Ajjemen, jag satt fastrotad i stolen, med ett skyddande, intetsägande skal som skärde bort mig från all möjlig komunikation och lika skitig kände jag mig, i jämförelse med alla dessa otroligt härliga, självsäkra och roliga människorna. För jag var en potatis.
Vadfan då för? Tänkte jag efteråt.
Det där är inte jag. Jag brukar ju också (försöka) vara rolig, skratta och älskar att träffa och prata med nya människor. Men inte då. Jag börjar ju närma mig en slutsats av questen "Vem är Ellinor Johansson, och igår var jag så långt ifrån den människan jag någonsin kan komma. Jag var inte mig själv. Precis som många andra jag känner. Och vad beror det här på då?
Osäkerhet. Man är osäker. Osäker på om man kommer bli omtyckt för den man verkligen är.
För nu i efterhand så vet jag exakt varför jag var en potatis istället för Ellinor. För att jag var rädd att om jag visade vem jag var, drog mina skämt och skrattade åt det som jag tyckte var roligt, så kanske de här coola människorna skulle tycka att jag var världens fjant. Så därför höll jag käften och log vänligt. I cirka 6 timmar.
Är jag en idiot!? blir då min följdfråga.
För det första, som att det skulle göra ett bättre intryck att sitta där som en padda som precis fått en påle inkörd i röven? "Shit vilken intressant människa!" tänkte de säkert när jag satt där och nickade instämmande för tusonde gången. Eller. Inte.
För det andra, det viktigaste, vad är jag rädd för?
Om jag ska vara rädd för att inte bli omtyckt hela livet, till vilken kostnad kommer det då bli? Om jag ska låtsas vara någonting jag inte är, eller inte visar någonting som är en del av mig, kommer jag verkligen vara lycklig då? Kommer det inte vara fruktansvärt jobbigt att leva i en lögn, att hålla tillbaka, att hitta på. Bara för att någon ska tycka om mig. Men till vilken nytta gör det om jag inte tycker om mig själv?
Osäkerhet kan dra dit pepparn växer. För det är inte jag, no more. Alla som inte tycker om mig kan slänga sig i väggen!
Jag är Ellinor. Jag är okunnig, klantig och slötänkt. Men vem har sagt att inte det kan vara charmigt? hö hö
Men framförallt. Jag är i alla fall inte en jävla potatis :)
That's all folks!
